En lärare i mellersta eller norra delarna av vårt land
som inte känner till fenomenet med supradentaler och dialekter kan tycka att
henne/hans elev har svårigheter med att ”prata rätt”. Eleven säger stot och fat om stort och fart men pratar i övrigt som man gör på
orten. Föräldrarna är från Småland (eller kanske Halland) och har naturligt nog
inte några supradentaler. Barnen härmar ofta föräldrarna i sitt tal men påverkas
förstås också av omgivningen och därför kan barnets uttal bli en blandning av
två dialekter – i det här fallet småländska
och den dialekt, som pratas på orten där barnet bor. Det som för läraren och
kanske även föräldrarna framstår som ett talproblem är alltså bara en naturlig
följd av en dialektblandning.

(I de delar av vårt land, där man i allmänhet inte har
några supradentaler, kan således inledningen på föregående stycke låta så här: En lärare i mellesta eller norra delana av
våt land…
)

Detta kan orsaka svårigheter för barnet. Läraren
signalerar kanske en bekymrad min och tror att barnet har talproblem. Eleven
blir osäker och kanske till slut övertygad om att något är fel med honom/henne och
växer upp med denna bild av sig själv i bagaget. Om läraren och föräldrarna
hade känt till att supradentaler ofta saknas i bl.a. småländskan och om läraren
hade känt till att barnets föräldrar är från Småland, så hade barnet kanske fått
ett helt annat bemötande och aldrig hamnat i den uppfattningen att han/hon har
problem.

Antingen ditt barn/dina elever har svårigheter med talet
eller inte så lek språklekar med ditt barn/dina elever och ha roligt
tillsammans! Här får du en vers (en språklek) en vers som är bra att ha, när
det har slutat regna. Om du har en dialekt där man inte uttalar
supradentalerna, så ska du naturligtvis uttala så som brukligt är, där du bor.

Klart på himlen, klart i luften, klart åt alla håll

Nu kan vi leka ute igen, för nu är det uppehåll.

Lycka till!

Lotta